Om jag bara kämpar...

 

Då ska vi se. Nu har det gått en vecka sedan nyår.

Och jag befinner mig bland de 80 % som fortfarande hänger i.

Jag har satt upp ett mål för mig själv och 2013. Och det är att jag ska vara godisfri. 

 

Jag har undantag och det är att jag ska få äta några glassar till sommaren. Men det är de dagar familjen tar dagsutflykter eller vi är på semester. 

 

Det som jag inkluderar till godis är.

choklad, godis, chips, glass, ostbågar samt sötdricka. Undantag är om jag är riktigt sugen så är en light dricka ok.

 

Detsom jag ska få unna mig och äta en gång i veckan är det vita mjölet. Så bröd, piroger, eller annat som innehåller vetemjöl är ok som mina fria måltider.

 

 

 

 

Den sista december för snart ett år sedan skrev jag följande 

Raden under har jag skrivit hur det föll sig.

 

 

 

Jag funderar på om jag år 2013 ska tillägna till att utrota den värsta skadedjuret som finns. Jag ska verkligen (i alla fall vad jag känner nu i skrivandes stund) göra det som är i min makt att ta död på latmasken i mig. Jag vill verkligen att den ska bort.

 

Sitter och planerar morgondagens matlista. 

 

Känner att det går lite trögt så jag behöver påminna mig om en av orsakerna till att jag gör detta...

 

 

 

Några favoritkläder som jag vill kunna använda igen och att de sitter snyggt.

För ett tag sedan fick jag kontakt med en PT som var i utbildning. Jag har nu den stora glädjen att hon har tagit sig an mig. Jag fick tre frågor att fundera kring.

Hon skrev "Men först och främst vill jag att du ska fundera på dina mål. Vad vill du uppnå med vår kontakt och hur länge ska det ta innan du når ditt nuvarande mål. Fundera och återkom!". 

Jag ville ha så tydliga mål som möjligt. Just för att de då är lättare att nå och arbeta mig mot. 

 

i alla fall så här svarade jag.

- bli starkare, få muskler

- ha en frisk kropp och slippa ryggvärken.

- väga 65-70kg

- ha storlek 38

dvs må bättre och orka mera

 

- stöd och uppmuntran när jag sköter mig.

- en rejäl piska och utskällning när så behövs.

- Nytt individuellt träningsupplägg var 4:e vecka

- träningen ska vara överkomlig i mitt livspussel. 

 

- skulle vilja vara där nästa höst. I början av oktober är en bra tidpunkt.

- även ifall det främsta målet är att dö som en väldigt gammal, gammal dam. Som har en vältränad slank kropp. 

 

 

 

 

Hur jag reagerar på kolhydrater, de snabba.

jag mår..
... illa. Känner mig yr.
... magen svullnar upp.Så spänd att om någon skulle snudda vid den skulle jag säkert få gratulationer om att jag var höggravid.
... jag känner mig äcklig och full av skit.
... inga kläder passar, kläderna skulle säkert sitta snyggare på en säck potatis.
... jag bli låg,känner mig ur gängorna. Blir lite deprimerad. Och då svarar hjärnan med att vilja rätta till det hela, genom att längta efter ännu mer snabba kolhydrater. Vilken cirkel. PUH skönt att det går att tvinga sig ur den.


Detta är hur jag upplever när jag i många dagar har intagit snabba kolhydrater i form av godis, och socker. Hur du upplever det får du om du vill delge.

Ni som har varit med ett tag och läst min blogg, har förmodligen märkt av att jag just nu kämpar i en uppförsbacke, jag vet inte hur många gånger jag har kännt och resonerat...

.

"jag orkar inte" och tagit mig de där smörgåsarna istället för att laga mat. Eller smällt i mig kakorna som finns fanns i frysen. ( jo hälften är fortfarande kvar)

.

Men idag efter samtal med min älskade mor så sa hon det som jag så länge vet om.. framtidsvisioner. Att kämpa för att jag kommer att må bättre framöver och att se att kläderna kommer att sitta snyggare till sommaren.

.

Så dessa två plagg är de som är mest avslöjande i min garderob och som jag verkligen längtar efter att kunna använda, varje gång jag är på väg att ta mig min macka eller en kaka eller annat som inte är lämpligt för mig och min kropp då ska jag visualisera dessa plagg....

.

Önska mig lycka till..

.

Jag hoppas verkligen att detta fungerar, för jag har absolut ingen motivation eller orka att fortsätta. Vill bara skita i allt och strunta i Långsamma/ snabba kolhydrater, protein och rätt/fel fetter....

.

Men vet att jag gör mig själv en stor björntjänst om jag ger upp.  Nu hoppas jag att dessa kläder kommer att sitta riktigt snyggt på mig innan sommaren är här...

Gillas skrarpt.... :)

Jag har kommit till en punkt där jag nu har nått en mental blockering. Jag har länge trott att jag vill gå ner i vikt, men omedvetet ville jag ner till mina två sjuor och så var jag nöjd.  Tror att det kan bland annat vara för att hela min garderob är anpassat efter denna vikt och storlek, om när jag nu går ner så kommer mycket att bli för stort.

.

Tog ett beslut med mig själv för några nätter sedan (mycket av mina insiket kommer när det är natt och jag sover eller ligger halvsovandes) beslutet bestod i att jag kommer att klara av sommaren, de kläderna kommer nog att sitta ok. Och till hösten om allt är för stort då ska jag få köpa mig fem olika uppsättningar så har jag att altinera emellan.

.

Sådär då har det omedvetna blivit medvetet så nu är jag redo för att se 76,någonting.

.

Från en högst trovärdig källa på expressen finns det en lista om varför man ska träna...

.

Så nu är frågan.

.

Vad väntar du på? Sätt igång med motionen.

.

jag är just nu inne i en period där inget verkar funka som jag vill, men jag hoppas verkligen att ni allihop därute kämpar på så hoppas jag att jag snart får rätsida på min vardag.

Var ute i veckan som gick, och tog mig en promenad (blev du förvånad) och till min glädje hittade jag snödroppar och krokusar. Tyvärr ingen blid, än så länge iaf.

.

Underbart, det märks även att det blir ljusare ute, vilket gör att i alla fall jag blir lättare i sinnet. Förhoppningsvis kommer träningen att bli lättare.

För några dagar sedan inhandlade jag två par nya byxor, då mina tidigare satt som ett tält på kroppen, jag snurrade och virade så gott jag kunde snören eller bälten men inget hjälpte de satt som om jag hade lånat ett segel och svept om mig.

.

Men nu änligen kom jag upp till affären och kunde inhandla mig två par byxor, ett par svarta stretch och ett par gråa, som personalen kallade kostymbyxor.

.

En stund av dagen gick åt till att prova en massa plagg till dessa byxor, allt för att se vad som passade och vad som jag abslout kan ta till något annat än till dessa byxor.

Jag lovade mig själv för ett tag sedan att när jag såg två sjuor på vågen (före kommat) då skulle jag få hämta upp två kassar med kläder från källaren.

.

Jag har idag hämtat upp kassarna..... Lycka.

Då det var länge sedan, jag la ner dessa kläder. och vemodigt bar ner dem i källaren. Men idag var det som julafton och gå igenom vad som fanns i dem. När jag så hittade mina jeans och fattade mod till mig och provade dem. Lyckan var total jag kom i dem, kunde sitta ner och andas samtidigt. Jag har tom tagit en promenad när hund skulle rastas och det känndes toppen bra. De är helt i rätt storlek.

.

Nu har jag en halv sopsäck kvar i källaren. Den ska jag hämta när jag når 71,x kg. Det är ju bara sex kg dit.

Även ifall jag kände att 71 lät som en låg siffra, men det är inte omöjligt... snart står jag där med en ny känsla av julafton. Ska även tillägga att den säcken var det minst sex år sedan jag plockade ihop. Ska bli spännande att se om jag ens vill ha något av de kläder som finns i den.

Siffrorna jag fick se i fredags när jag ställde mig på vågen, är hittills sedan jag antlitade Olga de lägsta jag sett, vågen visade på 78,5. :)

.

Efter en promenad med min kära mor, så lovade jag mig själv att när jag ser två sjuor följt av en okänd siffra efter kommatecknet då ska jag få gå ner i källaren och plocka upp, två kassar med kläder, och det ska bli en fröjd att gå igenom dessa nygamla kläder, jag har ingen aning om vad som ligger i dem (jo,jag kommer ihåg en tunika, för den fick jag mycket beröm för när jag kunde använda den). Annars är det helt okända plagg, som helt har fallit i glömska.